1) Ska en skola i en liten ort på landsbygden läggas ned? Huruvida en skola ska läggas ner på landsbygden bör beslutas på lokal nivå - alltså av de som direkt påverkas av beslutet. På lokal nivå är antalet röstberättigade lägre än på regional/nationell nivå och det går att anta att folkomröstning, direktdemokrati, skulle vara det bästa sättet att besluta om en skola bör läggas ned. I rapporten Åtta skolexempel på demokrati visar Wänström (2015) på att detta inte alltid behöver vara sant. I rapporten lyfts att alla dessa exempel hade ett låg valdeltagande vilket i sin tur medför att kommunfullmäktige valde att borste från resultatet.Jag anser att dem representativa demokratin är bäst för att besluta om denna fråga. Genom fria val har vi valt ut de som sitter i kommunfullmäktige och gett dem förtroende att ta våra beslut. Är vi som väljare inte nöjda med de som representerar oss kan vi utkräva ansvar över dessa representanter (Kumlin, 2003). Ett exempel som Wänström (2015) visar i sin rapport visar exakt detta. I Kommunen Neråkra förlorade de styrande partierna i nästkommande val så väljarna var missnöjda.
2) Ska det vara en eller flera köttfria skolluncher i veckan? Frågan om antalet köttfria skolluncher veckan bör beslutas på lokal nivå så de som kommer att bli påverkade kan vara med och fatta beslut. Men är målet med detta exempelvis att påverka miljön inom en satsning så bör beslutet tas på nationell nivå för att kunna uppnå resultat. Representativ demokrati passar bäst för att hantera denna fråga eftersom de representativt folkvalda personerna besitter mest information angående exempelvis kostnad och logistik. En annan möjlighet skulle kunna vara att var skola får ta ett beslut om frågan, genom direktdemokrati där eleverna får ta ställning och rösta i frågan.
3) Ska en skola kunna ha sin skolavslutning i en kyrka? Frågan angående om skolavslutningar kan hållas i kyrkan bör beslutas på lokal nivå där de som påverkas får vara med och påverka beslutet. I Skollagen (2010:800) står det att det krävs likvärdig utbildning i varje skolform oavsett var i landet undervisningen bedrivs. Därför bör frågan kanske även lyftas nationellt. Denna fråga kan vara känsloladdad för många, då detta tillhör svensk tradition men har blivit ifrågasatt då samhället blir mer och mer mångkulturellt. Därför är deliberativ demokrati bästa sättet att hantera frågan då samtalet kan användas för att minska fördomar och själviska beslut med syftet att låta argumenten vara huvudfokus vilket kan leda till konsensus (Naurin, 2003).
4) Ska det vara biltullar i Göteborg? Frågan huruvida biltullar i Göteborg ska finnas bör beslutas regionalt eller lokalt. Kommunen är stor och många pendlar dit för arbete vilket leder till att många påverkas av beslutet vilket ger anledning till att lyfta frågan regionalt. Giljam (2003) menade att medborgarna ger sig ini deltagardemokratisk verksamhet av egenintresse och att deltagardemokrati står i konflikt med förnuftiga helhetstänkande beslut. Därför blir direktdemokrati fel sätt att hantera frågan. Inkomsten från tull skulle kunna användas till att förbättra infrastruktur men skulle alla få rösta skulle förmodligen alla rösta ur egen nytta. Representativ demokrati är alltså bästa sättet att hantera frågan då de folkvalda har möjlighet att sätta sig in i frågan. Blir medborgarna missnöjda med valet som görs kan de kräva ansvar från dem genom att inte rösta på dem i nästa val (Kumlin, 2003).
5) Vilken storlek ska det vara på bemanningen inom äldreboenden? Frågan angående hur storleken på bemanningen bör vara på äldreboende bör fattas på nationell och lokal nivå. Lokal nivå bör ta beslut om en bemanning som är anpassad till lokal äldrevård medan nationell nivå bör besluta om minimibemanning. Representativ demokrati passad bäst att hantera frågan. Det är enkelt att påpeka att bemanningen bör vara hög men de flesta medborgarna har inte samma tid att sätta sig in i frågan som de representativt utvalda har vilket skapar en större helhetssyn av frågan.
6) Vilken storlek på skatten ska det vara i en kommun? Storleken på skatten i en kommun bör kommunen själv fatta beslut om, alltså på den lokala nivån. Detta för att kommunen själva vet vad skatten bör användas till. Genom detta kan skattenivån anpassas till olika kommuners nivåer och justeras i dessa efter behov. En ’’vanlig’’ medborgare har förmodligen svårt att sätta sig in i hur hög/låg skatten ska vara därför passar representativ demokrati med folkvalda representanter bäst för att kunna hantera frågan.
7) Ska det vara tillåtet att sälja alkohol i livsmedelsbutiker? Frågan om alkohol bör tillåtas att säljas i livsmedelsbutiker bör hanteras på nationell nivå, då hela nationens livsmedelsbutiker är inblandade. Om tillgängligheten av alkohol ökar ökar förmodligen konsumtionen vilket i sin tur påverkar folkhälsan. En blandning av representativ och direktdemokrati tror jag är lösningen på frågan. Då kan de utvalda ta del av folkets önskan och fatta beslut på vetenskaplig fakta framtagen av folkets vilja.
För att ge ett exempel på hur man som lärare kan applicera demokrati i Samhällkunskapsundervisning för årskurs 7-9 står det under det centrala innehållet med rubriken ''Besultsfattande och politiska teorier'' att man exempelvis ska ta upp exempelvis hur olika beslut fattas i Sverige och liknande (Skolverket, 2011). Detta skulle man kunna göra genom att exempelvis använda sig av IKT i form av youtube och för att beskriva representativ och direkt demokrati för att sedan använda sig av detta som en del av föreläsning för att variera undervisningen från att enbart information kommer från lärarens egen mun. Ett bra exempel på en kort film om representativ och direkt demokrati finns i denna länken: https://www.youtube.com/watch?v=EhX7Jhl9QCI
/Hilma