Att arbeta med olika begrepp för att skapa förståelse för begreppen för eleverna kan anses vara klurigt. När en elev ska lära sig ett nytt samhällsvetenskapligt begrepp bör begreppen sättas i kontext för att undvika memorering så att förståelsen jämnar ut faktan (Arevik & Hartzell, 2014).
Det finns tre olika vägar att arbeta med begrepp i klassrumsituationer påpekar Arevik & Hartzell (2014). Först och främst kan man låta eleverna själva söka information för vad ett begrepp innebär med risk över att få varierande svar. Dock behöver detta inte vara något negativt då det kan skapa diskussion vilket kan leda till återskapning av ett begrepp i arbete tillsammans av lärare och elever. Man kan även använda sig av den såkallade ''Praxismodellen''. Denna modell består av A-nivån där den konkreta upplevelsen är i fokus, alltså exempelvis erfarenheter av begreppet som behandlas. B-nivån är den mer språkligt beskrivande delen där erfarenheten beskrivs, vilket leder till att kvantiteten behandlas. C-nivån är den abstrakta delen med tanken att eleven utgår från de erfarenheter som beskrivits för att försöka analysera ett begrepp. Tanken Arevik & Hartzell (2014) menar på är att eleverna kan inkluderas och engageras mer i undervisningen av denna metod.
För att applicera denna metod i ett undervisningsscenario kan vi återgå till begreppet EU som togs upp i föregående inlägg. I A-nivån kan rollspelet ''Kollektivet'' då användas för att skapa upplevelser. I B-nivån kan själva föreläsningarna användas för att eleven ska få kunskap att fånga verkligheten i ord och ökad kvantitet. De ''fångade'' orden har eleven möjlighet att visa i C-nivån där läraren tillexempel ber eleverna svara på en frågor som berör något EU arbetar med och eleven har här möjlighet att framföra den fakta som inhämtas från föreläsningar av läraren. Frågan kan även bjuda in eleven för tolkningar och känslor vilket kan leda till analyserade svar för bedömning.
Arevik och Hartzell (2014) verkar dock inte uppskatta iden med att dela ut begreppslistor med definitioner av begrepp som eleverna kan använda sig av. Dessa tankar delar jag inte. Lämnar lärare ut begreppslistor med olika samhällsvetenskapliga begrepp och eleverna själva får söka lösningar på begreppen kan det sluta i fel ände, eftersom de kan tolkas olika. Om läraren däremot under hela undervisningens gång arbetar tillsammans med eleverna med begreppslistan så kan denna vara till lags som ett undervisningsstöd. Jag tror att det i kommande yrkesliv är viktigt att inse att vi lärare inte arbetar ''i förhållande till'' eller ''mot'' eleverna utan TILLSAMMANS med dem för att uppnå ett livslångt lärande.