Ordet globalisering är ett begrepp som alla känner till och har en uppfattning om dess betydelse, men ett begrepp som är svårt att förklara. Peter Dicken (2011) definerar globalisering som en ekonomisk, kulturell och politisk process som innebär att världens länder knyts närmare varandra.
Dicken (2011) fortsätter att beskriva att detta innebär att olika mönster för exempelvis konsumtion sprids över världen och företag blir mer transnationella (opnerar i flera länder) vilket gör att olika länder kopplas samman mer och mer. På individnivå kan globalisering menas med att vi kan kommunicera med människor i andra länder och utbyta erfarenheter och träffa folk som delar våra åsikter och uppfattningar. Globaliseringens möjligheter med att röra sig över olika ländernas gränser, exempelvis inom EU, och den ökade invandringen gör att vårt svenska samhälle blir mer mångkulturellt. Detta kan vara en utmaning för skolan, Skolverket (2011) slår fast i läroplanen att ''skolan är en social och kulturell mötesplats'' och att eleven ska ''se den egna verkligheten i globalt sammanhang''. Globalisering är alltså ett viktigt begrepp som krävs att tas upp i undervinsng.
Att undervisa om mänskliga rättigheter och globala frågor fungerar utmärkt att sammanlänka med demokrati. De mänskliga rättigheter vilkar på konventionen samt artiklarna som de står för. Exempelvis några rättigheter som rätten till: lika värde, liv, mat etc. Mänskliga rättigheter påverkar alltså vilka basrättigheter var enskild individ har ur ett globalt perspektivt och utan dessa skulle livet inte vara lika gott. Dessa rättigheter syftar på ett antal konventioner, bland annat barnkonventionen som är FN:s konvention om rättigheter för barn som bygger på 54 artiklar. En av dessa är exempelvis att alla barn har lika värde.
Att undervisa om mänskliga rättigheter inom samhällskunskap är ett krav. Våra elever måste få veta vilka rättigheter som de besitter i vårt globala samhälle samt hur de kan ställa krav på dessa. Dessutom måste eleverna få kunskap om mänskliga rättigheter för att kunna respektera dem, vilket står i Läroplanen (Skolverket, 2011). Många av temana i mänskliga rättigheter bjuder in till att arbeta ämnesövergripande med dessa mål, exempelvis med svenska, geografi och samhällkunskap där man skulle kunna samarbeta med miljöfrågor i undervisningen och skriva exempel en debattartikel, argumenterande text etc angående frågan. Detta skulle leda till djupare förståelse ur flera olika perspektiv för eleverna. Ett annat alternativ att arbeta med dessa mål skulle kunna vara att sätta upp ett FN-rollspel. Detta skulle även kunna vara ämnesövergripande och användas inom engelska då rollspelet kan vara på engelska. Om våra elever får möjlighet att utforma och utvärdera rollspelet själva har de möjlighet att utveckla alla fem förmågor som Göran Svanelid (2014) lyfter i sin bok ''The big five'' som återfinns i läroplanerna. Förmågorna är: analysförmåga, kommunikationförmåga, begreppförmåga, procedurförmåga, metakognitiv förmåga. Vid rollspel får eleverna planera utförandet (procedur) för att sedan diskutera och argumentera och jämföra under själva rollspelet (kommunikation, analys och begrepp) och tillsist avsluta med en utvärdering av rollspelet (metakognitiv). I detta arbetsätt är det dock svårare att sätta högt betyg på eleverna då man får en större formativ del av bedömning än den summativa delen.