Läromedel är en resurs för lärandet som sker hos eleverna. I dagens samhälle finns det många olika varianter av läromedel, alltifrån elektroniska resurser till läroböcker. Under seminariet ''Läromedelsanalys'' nämnde Hansson (2017) att alla lärare använder någon form av lärarbok, och att hälften av dessa låter läroboken styra undervisningen. Enligt en studie Skolverket gjort så används lärobok mer i 9:an än i 5:an om läroböckerna uppfyller kursmålen. Resultatet i studien visar dock att det finns brister med läroböcker då de ofta inte är 100 % objektiva då kan lyckas författaren färgar innehållet i boken. Tidigare hade Sverige en statlig granskning av läromedelsböcker men idag ser det inte ut så längre. Idag kan i princip vem som helst skriva en lärobok som kan användas i undervisning, och på grund av lärares tidsbrist att granska undervisningsböcker kan det påverka undervisningen.
Oavsett ämne är det svårt att finna det perfekta läromedlet och i samhälslkunskap är det extra svårt då ämnet ständigt förändras vilket i sin tur kan leda till att läromedeln faller ur tiden. Som ovan nämnt så fanns det tidigare statligt läromedelsgranskare men idag är det upp till vardera skola att granska det läromedel som ska användas i undervisningen. Det viktigaste är att läromedlet är kopplat till lgr 11 och dess tillhörande kursplaner så att böckerna kan användas till nytta för att nå målen. Det kommer troligtvis aldrig finnas något läromedel som är 100 % synonymt med kursplanen, därför är det en viktig uppgift hos lärare hur man väljer att tolka läromedel och kursplan. Detta kan ske genom att man som lärare bläddrar igenom en bok och kollar ett antal frågor som exempelvis ''Författare?'', ''Könsroller?'', ''Passar bilderna med text?'', ''Klassperspektiv?'' etc. Det gäller som ovan nämnt även att ha koll på när boken är skriven eftersom att de kan falla ur tiden.
Som lärare är det viktigt att se att läromedlet är välgrundat och sant, vilket kan göras med de bland annat de frågor som räknades upp i stycket ovan. Det är vanligt att ha en lärobok som undervisningen följer, men det är upp till var lärare om man väljer att använda denna som ett styrande medel för undervisningen eller som ett komplement. Min åsikt är att ha boken som ett komplement för att kunna variera undervisningen mer, vilket jag tror gör att fler elever tycker att undervisningen är mer varierad och i sin tur mer intressant, oavsett om det berör högstiade- eller gymnasienivå. Läromdel behöver inte vara just en bok utan det kan även vara digitala medel som finns digitaliserade. Detta kan vara alltifrån film, elektroniska böcker, ljud etc. Dessa medel är lättare att uppdatera vilket kan ses som en fördel i jämförelse med de trycka böckerna. Jag tror på en undervisning där digitala läromdelmedel varieras med trycka läromdel för att om fler olika medel används i undervisningen så blir undervisningen mer objektiv.
Vårt svenska samhälle blir mer och mer digitaliserat och att skolan följer denna norm kan vi tydligt se i och med att många skolor köper in datorer alternativt ipads till sina elever i undervisningssyfte. I dessa fall passar det att man som lärare mer och mer använder digitala läromdel framför böcker. I digitala världen kan undervisningen ofta övergripa källkritik då det krävs när eleverna får arbeta med exempelvis internet. Källkritiken är en stor del av vårt samhälle som blir viktigare och viktigare, därför är det viktigt att eleven får tränas i att använda källkritiska ögon.